Borde väl börja med att säga att onsdags var helt sjukt underbart. Mycket fint. Imorgon blir det Ulrik för sista gången i år, och trots att det är sjunde gången så är det nästan lite sorgligt att veta att nu är det slut, och det blir troligtvis ingenting mer på flera månader.
Hoppas på att min jul kommer bli bra. Om jag får det jag önskar mig allra mest så är mitt liv helt ärligt fullbordat, men sån tur har jag nog inte. Kan ju alltid hoppas på det bästa, men vågar inte bygga upp några förhoppningar som alldeles för lätt kan rasa. Har ju en tendens att göra det och blir helt förstörd när det inte blir som jag tänkt mig. Dålig vana.
Nu ska jag lägga mig under täcket, lyssna på nevershoutnever & försöka ignorera det faktum att verkligheten finns. We're all addicted to something that takes away the pain.