Bring Me The Horizon live @ Arenan 03.11.2011
Jag och Corinne gick upp vid fem, vi fixade oss och sånt innan vi drog till bussen. Vi sov hos hennes mormor i Södertälje. Hur som helst, vi tog bussen till Östertälje, och därifrån tog vi pendeltåget till Stockholm Central där vi mötte Sonny. Sen tog vi tunnelbanan till Gullmarsplan, och där ifrån gick vi till Fryshuset. Klockan var runt 7 när vi var där, och till vår lycka så var vi först i kön.


Efter ungefär en timme kom en annan tjej till kön. Vi pratade lite med henne och efter ett tag så kom det fler och fler. Fast de flesta kom bara en timme innan insläppet.
Vi gick iväg till turnébussarna och träffade ingen mindre än Jona. Han var helt sjukt snäll och gosig, haha. Som sagt så är skabbigheten på den här bilden oförlåtlig, men ändå.
Han signerade min biljett också. Hur som helst, det kändes som evigheter innan de äntligen släppte in. Insläppet var lite halvt kaos. Vi hade kört med nummer till 40 ungefär, och alla bara sket i det. Otroligt jobbigt och det var helt omöjligt att få kontroll över det. Vi kom in först i alla fall.
Vi tog platser längst fram i mitten såklart. Devil Drive och Darkest Hour spelade innan BMTH. Stod mest bara och diggade. Lite roligt att de spelade Tokio Hotel mellan de två banden. Välidgt.. passande. Not.
Hur som helst så kom BMTH ut. De öppnade med Diamonds Aren't Forever och som vanligt så gick Oli ner till publiken. Han ställde sig mitt framför oss. Haha, passade på att tafsa lite. Han råkade ställa sig på min arm så att han trillade ner för staketet och det såg sjukt kul ut. Fick hans arsle i huvudet när han publiksurfade också. Spelningen var helt sjukt bra, och jag förbannar mig själv för alla gånger jag har haft chansen att se dem men inte har tagit den.
Vi struntade i Machine Head efter. Vi blev överlyfta över staketet efter och gick ut. Köpte dricka, och drog till deras turnébussar igen. Den här gången träffade vi Matt. Fick bild och han signerade min biljett. (Åter igen - förlåt för skabbigheten).
En snubbe som jobbade där inne kom fram till mig och Corinne och berättade lite mumma om BMTH för oss. Lite roligt att bara vi vet om det. Fick reda på en rätt rolig sak om Oli också, som jag sen såg själv. Hur som helst. Oli var dum och gick bara förbi oss. Han var en aning full och låt oss säga att han hade sällskap.
Efter ett tag så kom mamma och Thessan och hämtade oss. Somnade efter ett tag i bilen. Sjukt nice spelning. Och jag kommer aldrig någonsin låta mig själv missa dem igen som jag har gjort förut. Lugnt en av de bästa dagarna i mitt liv. Topp 3 utan tvekan.


Efter ungefär en timme kom en annan tjej till kön. Vi pratade lite med henne och efter ett tag så kom det fler och fler. Fast de flesta kom bara en timme innan insläppet.
Vi gick iväg till turnébussarna och träffade ingen mindre än Jona. Han var helt sjukt snäll och gosig, haha. Som sagt så är skabbigheten på den här bilden oförlåtlig, men ändå.

Han signerade min biljett också. Hur som helst, det kändes som evigheter innan de äntligen släppte in. Insläppet var lite halvt kaos. Vi hade kört med nummer till 40 ungefär, och alla bara sket i det. Otroligt jobbigt och det var helt omöjligt att få kontroll över det. Vi kom in först i alla fall.
Vi tog platser längst fram i mitten såklart. Devil Drive och Darkest Hour spelade innan BMTH. Stod mest bara och diggade. Lite roligt att de spelade Tokio Hotel mellan de två banden. Välidgt.. passande. Not.
Hur som helst så kom BMTH ut. De öppnade med Diamonds Aren't Forever och som vanligt så gick Oli ner till publiken. Han ställde sig mitt framför oss. Haha, passade på att tafsa lite. Han råkade ställa sig på min arm så att han trillade ner för staketet och det såg sjukt kul ut. Fick hans arsle i huvudet när han publiksurfade också. Spelningen var helt sjukt bra, och jag förbannar mig själv för alla gånger jag har haft chansen att se dem men inte har tagit den.
Vi struntade i Machine Head efter. Vi blev överlyfta över staketet efter och gick ut. Köpte dricka, och drog till deras turnébussar igen. Den här gången träffade vi Matt. Fick bild och han signerade min biljett. (Åter igen - förlåt för skabbigheten).

En snubbe som jobbade där inne kom fram till mig och Corinne och berättade lite mumma om BMTH för oss. Lite roligt att bara vi vet om det. Fick reda på en rätt rolig sak om Oli också, som jag sen såg själv. Hur som helst. Oli var dum och gick bara förbi oss. Han var en aning full och låt oss säga att han hade sällskap.
Efter ett tag så kom mamma och Thessan och hämtade oss. Somnade efter ett tag i bilen. Sjukt nice spelning. Och jag kommer aldrig någonsin låta mig själv missa dem igen som jag har gjort förut. Lugnt en av de bästa dagarna i mitt liv. Topp 3 utan tvekan.
Kommentarer
Trackback