Har kollat på den här x antal gånger sen den lades upp igår och varje gång är det någoning som sticker till inom mig. Insåg precis att den presonen jag har sett upp till i så många år är fake. Så jävla fake.

Jag hoppas från djupet av mitt hjärta att det är elden från stundens hetta som fortfarande ligger och brinner inuti mig & att det inte kommer kännas såhär för alltid. Never Shout Never betyder för mycket för att jag ska orka “förlora” dem.

“Never Shout Never has definitely changed”

20 år.
Tack för allting. Verkligen, tack.
If I could, then I would, I'd go wherever you will go.

"The past is bullshit, the future is bullshit. Right now is fucking awesome." - Christofer Drew Ingle.

Fina jävla Christofer Drew.
Just nu skulle jag offra min högra arm för att få se nevershoutnever live. Så mycket som deras musik har hjälpt mig de senaste veckorna, det är helt sjukt. 50% av mina tankar går till hur det skulle vara att få se dem. En aning sjuk, ja. Men på något sätt så är det här annorlunda från alla andra gånger. Kanske för att jag hittade tillbaka till dem när allting var som värst, jag vet inte. Det enda jag vet är att jag skulle göra vad som helst för att få se dem. (Om någon känner för att göra mig världens lyckligaste, skicka några tusenlappar så att jag kan åka till London att se dem. Jag är öppen för förslag)

---

It don't have to be too far away, just a simplistic trance-like getaway.
It don't have to be a place to stay, just a simplistic trance-like getaway.

I don't want to wake up from this dream that I have dreamt up.