I don't want to leave you breathless. When will you save yourself?

Äntligen så är biljetter till Asking Alexandria köpta. Känns jävligt gött och jag är otroligt peppad på att få se dem. Har hört att dem är grymma live, och efter vad jag har sett på YouTube så är jag beredd att hålla med.

Förutom det så blir jag nästan lite äcklad över hur dålig min blogg har blivit. Att sitta och tjöta om min vardag känns inte som mig men det är ändå det jag sitter och gör. Känner för att radera skiten men vet att jag kommer ångra mig så fort jag får tillbaka min inspiration. Om den nu känner för att komma tillbaka. Den har varit borta såpass länge nu att det känns som att den aldrig kommer komma tillbaka. Borde kanske damma av kameran och fota eller öppna ett word dokument och försöka få ut någonting, men jag vet att det kommer sluta i skit och att jag bara blir mer irriterad.
Allting känns ju mycket bättre när skolan, nationella och gymnasieval flåsar en i nacken. Synd att man inte kan bojkotta hela skiten. Reckless & Relentless.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0